Skattefritt sparande – ISK och kapitalförsäkring?

Regeringen har nu presenterat en lagrådsremiss (Fi 2024/01244) för att genomföra en av reformambitionerna i Tidöavtalet, nämligen sänkt skatt på sparande. Detta genom att införa en skattefri grundnivå på 300 000 kr på investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring och i PEPP-produkt (paneuropeisk privat pensionsprodukt).

Det innebär alltså att de första 300 000 kr på ett investeringssparkonto inte kommer att beskattas. Beskattningen av ISK-kontot styrs av statslåneräntan och har därför i takt med stigande räntor höjts ganska rejält. Om du har 300 000 kr på ditt ISK-konto 2024 så blir skatten 3 258 kr.

Tanken är att detta skulle kunna bli verklighet 1 januari 2025. Men samtidigt så skickar man också med ett par brasklappar om att man vill ha många förslag remitterade och klara inför kommande budgetförhandlingar. Och om det blir verklighet (och i vilken omfattning) beror på det ekonomiska läget, reformutrymmet och finansieringsbehovet. Reformen beräknas kosta ca 5,7 miljarder kr 2025.

Sedan ISK-kontot infördes 2012 har det blivit ett väldigt populärt sparande för privatpersoner, ca 3,5 miljoner personer har idag ett eller flera ISK-konton. Det genomsnittliga kapitalunderlaget per person (2021) uppgick till ca 450 000 kr. Medianen var ca 74 000 kr. Ca 75% av spararna har ett kapitalunderlag under 300 000 kr och för dessa blir alltså sparandet skattefritt, enligt förslaget.

Regeringen föreslår också en ändrad beräkning för när man ska betala skatt på räntan som man får vid likvida innehav på ett ISK-konto. Nu blir det skatt om räntan är högre än statslåneräntan. Enligt förslaget ska den gränsen istället vara statslåneräntan + 1 procentenhet.

Enligt regeringens beräkningar skulle reformen enligt detta utformande kosta ca 7 miljarder kr/år.