3:12 – nya regler 2026?
– förbättringar för (nästan) alla fåmansdelägare

Enklare 3:12-regler? Förbättrade 3:12-regler? Svar ja på båda frågorna!

Efter två års utredande och efter mycket hysch-hysch och spekulationer så har nu den nya 3:12-utredningen släppts. Det mycket omfattande (800-sidor!) förslaget till förbättrade och förenklade fåmansregler för utdelning och kapitalvinst har verkligen varit efterlängtat.

Läs i Faktabanken om nu gällande 3:12-regler.

Oväntat bra utredningsförslag

I takt med att utredningen fått ändrade utredningsdirektiv i positiv riktning så har till och med de mest nervöst lagda insett att det inte skulle komma några hemskheter i utredningsförslaget. Så de flesta har nog sett fram mot detta med tillförsikt och haft goda förhoppningar, vilket – måste sägas – till största delen ha infriats.

Detta är nämligen överlag ett mycket bra förslag! Med rejält förenklade beräkningsregler för utdelning som dessutom ger högre utdelningsutrymmen för de allra flesta. Och detta redan från 1 januari 2026 om utredarna får som de vill.

Sitt still i båten!

Ska du börja agera utifrån utredningsförslaget redan nu? Nej, ta det lugnt – det är långt kvar innan 3:12-förslaget baxats i mål. Och eftersom förslaget är positivt för i stort sett alla fåmansdelägare så finns det extra anledning att sitta still i båten och avvakta utvecklingen.

Nu ska utredningsförslaget ut på remiss och då kan en hel del synpunkter komma in som Finansdepartementet väljer att ta hänsyn till. Därefter vidtar lagstiftningsarbetet på allvar med lagrådsremiss och efterföljande proposition och riksdagsbehandling.

Enskild firma och handelsbolag

Utredningen anser att det i samband med att de föreslagna ändringarna om utdelning och kapitalvinst genomförs så bör det övervägas att även genomföra ändringar i skattereglerna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten mellan de olika företagsformerna.

Som exempel på en regeländring för ökad neutralitet mellan beskattningen av företagsformerna är att ordningen på räntefördelning och avsättning till och återföring från periodiseringsfond och expansionsfond ändras, så att dessa moment görs före räntefördelningen.

Vägval

Man skulle förstås kunna tänka sig att helt slopa 3:12-reglerna, men det låg inte i utredningens direktiv att utforska den möjliga förenklingsvägen. Så vid en reform av fåmansföretagsreglerna finns i huvudsak två alternativa sätt att utforma reglerna:

ändra reglerna så att de bättre fångar in den i ekonomisk mening korrekta skattebasen (vilket kan göra reglerna ännu mer komplicerade), eller
så kan reglerna fortsätta att vara starkt schabloniserade, men beräkningarna kan förenklas

Utredningen valde schabloner för beräkningar och i stort sett bibehållna kvalifikationsregler (de regler som bestämmer vilka delägare som ska omfattas av de särskilda beskattningsreglerna).

Sammanfattning av förslagen

Utredningen föreslår bland annat:

En ny modell för beräkning av gränsbeloppet

Den nya modellen innebär t ex:

att dagens förenklingsregel och huvudregel slås ihop till en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare,
att man får tillgodoräkna sig ett höjt schablonbelopp per företag (4 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 304 800 kr 2024), fördelat mellan delägarna utifrån ägarandel, och för en delägare som äger andelar i flera företag begränsas dennes sammanlagda grundbelopp till 4 inkomstbasbelopp
att dagens löneuttagskrav (ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas och ersätts av ett schablonmässigt löneavdrag (8 inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 609 600 kr 2024). Dock kvarstår regeln om att en delägare kan nyttja ett lönebaserat utrymme motsvarande högst 50 gånger den egna eller någon närståendes lön
att alla delägare i fåmansföretag med anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig ett löneunderlag
att räntebaserat utdelningsutrymme fortsatt beräknas till statslåneräntan + 9 procentenheter, men endast beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kr
att uppräkningsräntan på sparat utdelningsutrymme slopas

Andra förslag från utredningen

Andra viktiga förändringar som utredningen föreslår är:

att ett gemensamt takbelopp – 90 inkomstbasbelopp – för hur stor del av utdelning och kapitalvinst som maximalt ska tas upp i inkomstslaget tjänst införs
att syskonkretsen inte längre ska betraktas som närstående
att karenstiden och andra tidsgränser kortas med ett år
att utomståenderegeln ändras så att gränsen 30% för utomståendes ägarandel skrivs in i lagen
att fåmansföretag varje år ska lämna kontrolluppgifter för fysiska personer och dödsbon om antalet andelar som den fysiska personen eller dödsboet äger och hur stor andel man äger vid beskattningsårets ingång samt hur ägarens innehav har förändrats under året.

Enligt utredningens förslag ska de nya reglerna träda i kraft 1 januari 2026 (med vissa övergångsregler, såsom senare ikraftträdande för vissa regler).

Utredningsuppdraget berör många delägare och företag

540 000 delägare i 400 000 företag

3:12-reglerna berör 540 000 personer som är delägare i 400 000 direktägda fåmansföretag. Fåmansföretagen utgör en betydande del av det privata näringslivet i Sverige med sammanlagt ca 1,6 miljoner anställda. Fåmansföretagen står för ca 37% av den totala omsättningen bland privatägda aktiebolag och 50% av de samlade personalkostnaderna.

Förslagen som lämnas beräknas medföra en lägre beskattning för delägarna i fåmansföretag med 1,1 miljarder kr per år. De sammanlagda gränsbeloppen beräknas öka med drygt 15% jämfört med dagens regler, och ungefär 80% av delägarna beräknas få ett större gränsbelopp genom förslagen.

Delägarna i de minsta företagen gynnas av att gränsbeloppen ökar genom införandet av ett grundbelopp, medan delägare i små och medelstora företag med anställda även gynnas av att löneuttagskravet och kapitalandelskravet slopas. Eftersom detta medför att fler delägare i företag med anställda får del av ett lönebaserat utrymme, stärker förslaget även incitamenten att investera och anställa, menar utredningen.

Utredningsuppdraget

Utredningens huvuduppdrag har varit att analysera på vilket sätt och i vilken omfattning de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kan förenklas. I uppdraget betonas att det är särskilt angeläget att skapa goda villkor för små och växande företag. Vid analysen och utformningen av förslagen till förenklingar har kommittén även haft i uppdrag att hitta en balans mellan dels behovet av att stimulera ökat entreprenörskap, skapandet av fler arbetstillfällen och högre tillväxt, dels reglernas syfte att förhindra inkomstomvandling.

Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå förändringar av fåmansföretagsreglerna för att ytterligare främja entreprenörskap och förbättra villkoren för små och medelstora företag, särskilt i fråga om deras möjlighet att växa, anställa och attrahera kapital. Denna del har även inkluderat att analysera utomståenderegeln och bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Dessutom har utredningen haft i uppdrag att analysera om fåmansföretagsreglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Samt att analysera på vilket sätt fåmansföretagsreglerna kan ändras för att göra de särskilda bestämmelserna om lättnader i beskattningen av kvalificerade personaloptioner (KPO) mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.

Slutligen har utredningen haft i uppdrag att redogöra för effekterna av de ändringar i fåmansföretagsreglerna som trädde i kraft 1 januari 2014 samt att analysera om, och i så fall på vilket sätt, reglerna om beräkning av löneunderlag vid andelsbyte behöver ändras.

Den nya modellen för beräkning av gränsbelopp

I slutet av denna artikel finns ett antal beräkningsexempel som visar effekten av de föreslagna beräkningsreglerna i praktiken. Där finns också ytterligare förklaringar av hur reglerna fungerar i olika situationer och vilka val man därmed kan göra för att uppnå bästa skattesituation.

Endast en beräkningsregel

Utredningen föreslår en ny modell för beräkning av gränsbeloppet. I den nya modellen ersätts dagens förenklingsregel och huvudregel med en gemensam regel som ska användas av samtliga delägare.

Grundbelopp

Ett grundbelopp (4 inkomstbasbelopp, motsvarande 304 800 kr 2024) införs per företag som ska fördelas på andelarna i företaget. Delägare som äger andelar i mer än ett företag ska fördela sitt grundbelopp mellan företagen om det totala beloppet annars skulle överstiga 4 inkomstbasbelopp (IBB). Fördelningen mellan företagen ska göras i proportion till ägd andel i respektive företag.

Följande exempel illustrerar hur fördelningen ska göras.

En person äger 60% av andelarna i företag X och 100% av andelarna i företag Y. Utan någon begränsning skulle personens totala grundbelopp uppgå till 6,4 IBB, fördelat på 2,4 IBB i företag X (60% IBB) och 4 IBB i företag Y (100% av 4 IBB). För att delägarens totala grundbelopp inte ska överstiga 4 IBB proportioneras grundbeloppet i stället mellan delägarens andelar i företagen.

Delägarens grundbelopp i företag X uppgår till 1,5 IBB (= 60/160 × 4 IBB) medan grundbeloppet i företag Y uppgår till 2,5 IBB (= 100/160 × 4 IBB).

Lönebaserat utdelningsutrymme

Utredningen föreslår en förändrad beräkning av lönebaserat utdelningsutrymme. Fortsatt ska 50% av löneunderlaget få nyttjas men dagens löneuttagskrav (kravet på ägarens/närståendes lön) och kapitalandelskrav (4% gränsen) slopas. Istället införs ett schabloniserat avdrag för egen lön på 8 inkomstbasbelopp (motsvarar 609 600 kr 2024). Detta kallas löneavdrag och minskar alltså löneunderlaget. Löneavdraget föreslås vara 8 inkomstbasbelopp även om andelarna inte innehafts under hela året, dvs någon proportionering utifrån innehavstid föreslås inte.

Om två makar är delägare i samma företag ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget.

De nya reglerna innebär att samtliga delägare i fåmansföretag som har anställda får möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget, oavsett storleken på ägarandel eller eget/närståendes löneuttag.

Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar i företaget ska även fortsättningsvis maximalt kunna uppgå till 50 gånger egen eller närståendes lön enligt utredningsförslaget. Denna regel fyller i det nya systemet ytterligare ett syfte, nämligen att säkerställa att en delägare (eller en närstående) faktiskt tar ut en lön som gör att delägaren kan nyttja löneunderlaget. Tas inte någon lön ut överhuvudtaget blir ju effekten att inget löneunderlag kan nyttjas (0 kr x 50 = 0 kr).

Räntebaserat utdelningsutrymme och alternativa omkostnadsbelopp

Det räntebaserade utrymmet begränsas så att endast de som har ett omkostnadsbelopp på mer än 100 000 kr får tillgodoräkna sig ränta (på det överskjutande beloppet). Räntan blir fortsatt statslåneräntan + 9 procentenheter.

Kravet på att omkostnadsbeloppet ska överstiga 100 000 kr innebär att bestämmelsen gynnar de som gör större investeringar, utan att komplicera beräkningarna för de som endast gjort mindre investeringar. Nivån på grundbeloppet har, enligt utredningen, valts delvis för att även kompensera för detta.

Utredningen föreslår även att index- och kapitalunderlagsreglerna slopas från och med 1 januari 2026. Bestämmelserna får dock genom en övergångsregel tillämpas för beskattningsår som avslutas före 1 januari 2029. Reglerna är en form av övergångsregler från tiden före skattereformen 1990/91, och innebär att omkostnadsbeloppet får beräknas enligt särskilda regler för aktier som förvärvats före vissa datum.

När dessa regler slopas blir lagstiftningen enklare att överblicka, och mängden alternativa regler och handlingsalternativ som delägare behöver hålla reda på, och jämföra utfallet av, minskar. Eftersom endast omkostnadsbelopp över en viss nivå får användas i den nya modellen minskar också behovet av dessa alternativa regler, menar utredningen.

Ingen ränta på sparat utdelningsutrymme

Uppräkningsräntan på sparade utdelningsutrymmen (idag statslåneräntan + 3 procentenheter) föreslås slopad av förenklingsskäl. De gränsbelopp som baseras på uppräkningsräntan bedöms till stor del utgöras av gränsbelopp som delägarna ändå inte hade kunnat använda.

Kapitalandelskravet (4%)

Kapitalandelskravet har kritiserats för att det anses minska intresset för att använda reglerna om kvalificerade personaloptioner i fåmansföretag.

Genom att ta bort kapitalandelskravet blir reglerna om kvalificerade personaloptioner mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens i växande företag. Avsikten med personaloptioner är att ge incitament för anställda att prestera och bidra till företagets tillväxt, genom en möjlighet att ta del av värdeökningen i företaget. Normalt äger man mindre än 4% av bolaget och har då inte möjlighet att ta del av ett lönebaserat utrymme.

Med förslaget kan de däremot ta del av ett lönebaserat utrymme om företaget växer och de har då en hög lönesumma då optionen nyttjas för att förvärva andelar.

Dotterföretagsdefinitionen avskaffas för aktiebolag

Utredningen föreslår att den nuvarande dotterföretagsdefinitionen avskaffas när det gäller aktiebolag. Detta innebär att bedömningen av om ett företag är ett dotterföretag i stället ska göras enligt civilrättsliga regler i aktiebolagslagen.

Dotterbolagsdefinitionen för handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer föreslås dock finnas kvar eftersom det annars skulle vara oklart hur löneunderlaget i dessa ska fördelas.

Utredningen föreslår också en regel som begränsar möjligheterna att beräkna löneunderlag på löner i vissa dotterföretag där det aktiekapital som moderföretaget innehar representerar en mindre del av det totala kapitalet i dotterföretaget.

Detta gäller när externa investerare tillfört kapital till dotterföretaget på annat sätt än genom aktier, till exempel genom aktieägartillskott eller genom andra delägarrätter, och detta kapital överstiger aktiekapitalet och 25 miljoner kr. Då ska inte ersättningar till arbetstagare i det dotterföretaget få räknas med vid beräkning av löneunderlaget.

Vid den prövningen ska man dock bortse från sådana kapitaltillskott som lämnats av samtliga ägare i dotterföretaget i proportion till deras andel i dotterföretagets aktiekapital.

Exempel:

Bolagskonstruktion (riskkapitalstruktur) som innebär finansiering via kapitalandelslån Rådgivningstjänster tillhandahålls från ett rådgivningsföretag (Rådgivning AB). Rådgivning AB innehar 100% av andelarna i Fond AB. Fond AB innehar i sin tur 100% av aktiekapitalet i ett portföljbolag.

Aktiekapitalet utgör några procentenheter av kapitalet i portföljbolaget, medan resterande del av kapitalet utgörs av kapitalandelslån som har tillförts av externa investerare, som inte äger aktier i något av företagen i koncernen. De externa investerarna äger således inga aktier i riskkapitalfonden (Fond AB) utan har i stället bidragit med finansiering genom att lämna kapitalandelslån.

De aktuella portföljbolagen utgör dotterbolag till Fond AB eftersom fonden innehar hela aktiekapitalet. Delägarna i Fond AB kan därför utnyttja löneunderlagen i portföljbolagen. De externa investerarna erhåller ränta på kapitalandelslånet upp till 10% av investerat belopp. Därutöver erhåller de 80% av den vinst som återstår efter avdrag för räntan.

Ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst införs

Ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning vid kapitalvinster och utdelningar föreslås istället för dagens två olika takbelopp.

Enligt förslaget ska takbeloppet uppgå till 90 inkomstbasbelopp (vilket i dag gäller för utdelning) och gälla för både utdelningar och kapitalvinster som beskattats som tjänsteinkomster hos delägaren eller dennes närstående under beskattningsåret samt de två föregående beskattningsåren.

Syskon, karensregeln och utomståenderegeln mm

Utredningen föreslår att det införs ett snävare närståendebegrepp som ska gälla för reglerna om utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag (57 kap inkomstskattelagen). Den föreslagna definitionen innebär att syskonkretsen inte ska betraktas som närstående.

Syskon inte längre närstående….

Reglerna om närstående har betydelse för ett stort antal regler vid beskattningen av delägare i fåmansföretag. Inte minst ”smittoreglerna” för passiva delägare som har verksamma närstående i företaget eller i ett företag som verksamhet eller kapital flyttats till. Eller utomståenderegeln när det gäller vilka delägare som kan räknas som utomstående eller inte.

Ett snävare närståendebegrepp föreslås – syskonkretsen, dvs syskon, syskons make och syskons avkomling (barn, barnbarn osv) – ska inte längre anses vara närstående vid tillämpningen av fåmansreglerna om utdelning/kapitalvinst. Om syskonkretsen utesluts ur närståendebegreppet får det bland annat effekten:

att delägare inom syskonkretsen som inte själva är verksamma i betydande omfattning efter en karenstid inte längre kommer att anses ha kvalificerade andelar
att det blir en förenkling eftersom färre personers verksamhet behöver bedömas för att avgöra om en andel är kvalificerad eller inte
att en andelsägares beskattning i mindre grad blir beroende av närståendes verksamhet (vilket ökar möjligheterna för delägare att förutse sin egen skattemässiga situation) när hänsyn inte längre behöver tas till vilken verksamhet som bedrivs av personer inom syskonkretsen
att utdelning eller kapitalvinst som ett syskon har beskattats för i inkomstslaget tjänst inte längre får beaktas vid bedömningen av om takbeloppet för tjänstebeskattningen har uppnåtts.

Karensregeln och vissa andra tidsgränser sänks med ett år

Dagens tidsgränser föreslås genomgående sänkas med ett år, till beskattningsåret och de fyra föregående eller efterföljande beskattningsåren.

Detta har betydelse för flera olika delar av fåmansreglerna. Fram för allt har det betydelse för bedömningen av hur länge en andel ska anses kvalificerad efter att en delägare har slutat att vara verksam i betydande omfattning i företaget eller för bedömningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet.

Även bedömningen av om utomståenderegeln är tillämplig påverkas av hur lång tid som ska beaktas. Genom att en kortare tidsperiod ska läggas till grund för de olika skattemässiga bedömningarna kan tillämpningen av reglerna förenklas.

Utomståenderegeln

Utredningen föreslår att kravet på utomstående ägande i betydande omfattning bör preciseras i lagtexten. Detta krav bör uttryckligen anges till minst 30%.

Enligt utredningens beräkningar borde nivån egentligen ligga högre, men man anser att den nivå som har etablerats i praxis och som företagen därför har inrättat sig efter inte bör ändras. Dessutom kan denna säkerhetsmarginal motivera införandet av en skarp gräns utan undantag.

Man anser inte att utomståenderegeln bör ändras på något annat sätt utan den praxis som har utvecklats på området kommer att kunna gälla även fortsättningsvis. Utomståenderegeln påverkas dock även av förslagen om ett förändrat närståendebegrepp och en förkortad karenstid.

Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet

Utredningen anser inte att bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet bör ändras. Därmed kommer den praxis som har utvecklats på området att gälla även fortsättningsvis.

Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet kommer dock att påverkas av förslagen om ett förändrat närståendebegrepp och en förkortad karenstid.

Underlätta ägarskiften i fåmansföretag

Utredningen har haft i uppdrag att analysera på vilket sätt de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag kan förenklas för att underlätta ägarskiften, både mellan närstående och till personal.

Bedömningen är att de förslag om kortare tidsgränser och ändrat närståendebegrepp genom ett uteslutande av syskonkretsen, i vissa fall kommer att underlätta ägarskiften till flera barn (som är syskon) och mellan syskon.

Utredningen anser dock att beskattningen vid ägarskiften till anställda är neutral i förhållande till avyttring av kvalificerade andelar till andra. Fåmansreglerna bör enligt utredningen därmed inte förändras ytterligare för att underlätta ägarskiften.

Löneunderlag vid andelsbyten samt takbelopp

Nuvarande regler kan (i vissa situationer) innebära att löneunderlag som hör till en avyttrad andel delvis kan falla bort året efter ett andelsbyte. För att undvika denna effekt föreslår utredningen att även den lön som betalats ut innan andelsbytet (årets lön) ska ingå vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den mottagna andelen.

När det införs ett gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst ökar möjligheterna att förenkla reglerna för beräkning av tjänste- och kapitalbelopp vid andelsbyten och partiella fissioner. Utredningen föreslår därför att dagens två separata takbelopp för tjänstebeskattning, för utdelning och kapitalvinst, ersätts med ett gemensamt takbelopp.

Kvalificerade personaloptioner

Förslaget att avskaffa kapitalandelskravet (4% gränsen) och löneuttagskravet innebär en ny möjlighet att beräkna ett lönebaserat utrymme för delägare som förvärvat andelar genom personaloptioner. Även delägare med mindre ägarandelar kommer att kunna ta del av ett lönebaserat utrymme om företaget växer och anställer.

Införandet av ett grundbelopp på 4 inkomstbasbelopp innebär också en betydande förbättring för de delägare som i dagsläget beräknar årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Även för delägare som beräknar årets gränsbelopp enligt huvudregeln men utan lönebaserat utrymme kommer förslaget att innebära betydande förbättringar.

Sammantaget leder utredningens förslag till att det blir mer attraktivt att använda kvalificerade personaloptioner. Systemet kommer också bli mer effektivt när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens i växande företag, menar utredningen.

Ikraftträdande

Lagändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft 1 januari 2026 och ändringarna ska om inte annat anges tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter 31 december 2025.

Utöver denna generella regel för ikraftträdande finns en rad särregleringar för olika situationer och företeelser.

Närstående

Den nya definitionen av närstående i fåmansreglerna om utdelning och kapitalvinst (57 kap inkomstskattelagen) föreslås tillämpas första gången på förhållanden som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.

Karens och övriga tidsfrister

Bestämmelsen om att en andel ska anses vara kvalificerad under fyra beskattningsår efter att ett företag upphör att vara ett fåmansföretag föreslås tillämpas första gången för företag som upphör att vara ett fåmansföretag efter ikraftträdandet.

Den upphävda bestämmelsen, som innebär en karenstid på fem år, ska fortsatt gälla för företag som upphört att vara företag före ikraftträdandet.

Vid tillämpningen av de nya tidsfristerna i 57 kap 4 och 7 §§ (utvidgade fåmansföretagsdefinitionen respektive definitionen av kvalificerade andelar) föreslås, vid bedömningen av om förutsättningarna i bestämmelserna är uppfyllda vid 2026 års beskattning, de fem föregående beskattningsåren beaktas i stället för att de fyra föregående beskattningsåren.

Takbelopp

De nya bestämmelserna om beräkning av takbelopp vid andelsbyten och partiella fissioner föreslås tillämpas första gången för andelsbyten och partiella fissioner som genomförs efter ikraftträdandet.

Även bestämmelsen om att en sådan andel vars takbelopp har beräknats till noll kronor ska vara kvalificerad som längst fyra beskattningsår efter andelsbytet eller den partiella fissionen ska tillämpas första gången på ombildningar som genomförts efter ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser om takbelopp för utdelning, respektive kapitalvinst samt äldre bestämmelser om att en andel ska upphöra att vara särskilt kvalificerad när ett belopp motsvarande som mest takbeloppet för utdelning har tagits upp till beskattning, gäller fortsatt för en andel till vilken det hör ett takbelopp som beräknats enligt tidigare gällande bestämmelser.

Förvärvats med stöd av särskilt kvalificerad andel

Bestämmelserna om att en andel som förvärvats med stöd av en särskilt kvalificerad andel ska anses vara kvalificerad om det inte har lämnats någon ersättning för andelen, eller om ersättningen understiger andelens marknadsvärde föreslås tillämpas första gången på sådana förvärv som sker efter ikraftträdandet.

Detsamma gäller bestämmelserna om fördelning av tjänstebelopp och sparat utdelningsutrymme mellan den ursprungliga och den förvärvade andelen.

Index- och kapitalunderlagsreglerna

De upphävda index- och kapitalunderlagsreglerna föreslås få tillämpas för beskattningsår som avslutas före 1 januari 2029.

Löneunderlag från dotterföretag

Regeln om beräkning av löneunderlag på ersättningar till anställda i vissa dotterföretag (57 kap 34 § första stycket), föreslås tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter 31 december 2026.

Räkneexempel

Nedanstående räkneexempel visar hur beräkningarna enligt den föreslagna modellen ska göras.

I samtliga typfall antas att statslåneräntan uppgår till 1% och inkomstbasbeloppet (IBB) till 76 200 kr (2024 års nivå).

Det som skiljer delägarna i exemplen åt är lönesumman i företaget och delägarnas ägarandelar. Grundbeloppet uppgår i exemplen till 4 IBB per företag och löneavdraget till 8 IBB.

Bolaget utan anställda utöver delägarna

Ett företag har en lönesumma på 8 IBB och ägs av en ägare som äger 100% av aktierna i företaget. Omkostnadsbeloppet är 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme 100 000 kr. Enligt dagens regler ska ägaren uppfylla ett löneuttagskrav som uppgår till det lägsta av 6 IBB plus 5% av den sammanlagda lönesumman i företaget, och 9,6 IBB.

Löneuttagskravet i företaget uppgår till 6,4 IBB, men delägaren väljer att maximera sin pensionsgrundande inkomst och tar därför ut 8 IBB.

Det lönebaserade utrymmet enligt dagens regler uppgår till 4 IBB (304 800 kr). Omkostnadsbeloppet i detta fall ökar gränsbeloppet med 5 000 kr medan sparat utdelningsutrymme ökar gränsbeloppet med 4 000 kr.

Ägarens totala gränsbelopp enligt huvudregeln uppgår alltså till 413 800 kr (= 304 800 + 5 000 + 4 000 + 100 000). Om ägaren i stället hade använt förenklingsregeln enligt dagens regler hade gränsbeloppet uppgått till 2,75 IBB (209 550 kr). Då detta är lägre än gränsbeloppet enligt huvudregeln kan delägaren antas använda huvudregeln.

Med ett oförändrat löneunderlag får delägaren inget lönebaserat utrymme med förslaget eftersom delägarens andel av företagets löneunderlag inte överstiger löneavdraget på 8 IBB. Om ägaren ökar sitt löneuttag eller anställer någon som inte är delägare får denne dock lönebaserat utrymme på den ökade lönen. Gränsbeloppet från omkostnadsbeloppet och uppräkningen av det sparade utdelningsutrymmet faller också bort. Däremot får ägaren ett grundbelopp på 4 IBB (304 800 kr). Totalt gränsbelopp blir grundbeloppet plus det sparade utdelningsutrymmet, dvs 404 800 kr (= 304 800 + 100 000).

Om delägaren går ihop med en kompanjon som har samma förutsättningar och de två äger 50% var av företaget kommer företagets löneunderlag att uppgå till 16 IBB. Vardera ägares andel av löneunderlaget uppgår alltså till 8 IBB. Från detta löneunderlag görs ett avdrag på 8 IBB. Delägarna får därför inte heller i detta fall något lönebaserat utrymme.

En breddning av ägarkretsen medför alltså inte att delägare får lönebaserat utrymme på andra delägares löner, under förutsättning att alla äger lika andelar i företaget. Vid olika stora andelar kan dock ägare med större ägarandelar få ett visst lönebaserat utrymme, men inte ägare med mindre andelar. Däremot får delägarna lönebaserat utrymme på löner till anställda som inte är delägare.

Om företaget i exemplet ovan i stället ägs av två delägare som är makar, får de enligt förslaget fördela löneavdraget mellan sig. Företaget har ett löneunderlag på 16 IBB. Vardera makens andel av löneunderlaget uppgår till 8 IBB. Makarna får fördela löneavdraget på 8 IBB mellan sig. Om de äger halva företaget vardera uppgår varje makes andel av löneavdraget till 4 IBB. Vardera maken får därför ett lönebaserat utrymme på 2 IBB. Makarna får också fördela grundbeloppet utifrån ägarandel. Vardera makes gränsbelopp uppgår därför till 4 IBB, fördelat på 2 IBB från grundbeloppet och 2 IBB från lönebaserat utrymme.

Om makarna i stället äger det gemensamma företaget via varsitt helägt holdingbolag får de enligt förslaget inte fördela löneavdraget mellan sig. Utan ett gemensamt avdrag återstår inget lönebaserat utrymme efter löneavdraget. Däremot får vardera maken hela grundbeloppet på 4 IBB i sitt eget holdingbolag.

Företaget med fler anställda

Ett företag har en lönesumma på 60 IBB (motsvarande ungefär 10 anställda) och ägs av en ägare som äger 100% av aktierna i företaget. Ägaren har ett omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr.

Enligt dagens regler ska ägaren uppfylla ett löneuttagskrav på 9 IBB. Om delägaren kan uppfylla löneuttagskravet uppgår det lönebaserade utrymmet till 30 IBB (3 048 000 kr). Omkostnadsbeloppet i detta fall ger ett gränsbelopp på 5 000 kr medan sparat utdelningsutrymme ger ett gränsbelopp på 4 000 kr. Om ägaren uppfyller löneuttagskravet uppgår det totala gränsbeloppet enligt dagens regler till 3 157 000 kr (= 3 048 000 + 5 000 + 4 000 + 100 000).

Om delägaren däremot inte kan uppfylla löneuttagskravet får denne inget lönebaserat utrymme idag. Gränsbeloppet enligt huvudregeln uppgår då i stället till 109 000 kr (= 5 000 + 4 000 + 100 000). Om ägaren i stället använder förenklingsregeln uppgår gränsbeloppet till 209 550 kr (2,75 IBB).

Enligt förslaget slopas löneuttagskravet. Delägaren i exemplet kommer då att få ett lönebaserat utrymme om denne inte hade det tidigare, och har möjlighet att minska sitt eget löneuttag om denne tidigare uppfyllde löneuttagskravet. Om löneuttaget minskar så minskar dock också det lönebaserade utrymmet.

Med ett oförändrat löneunderlag uppgår delägarens lönebaserade utrymme med förslaget till 26 IBB (= (60 – 8) × 0,5), eller 1 981 200 kr. Omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme ger ingen ränta som läggs till gränsbeloppet. Däremot förs sparat utrymme vidare till nominellt värde. Delägaren får också ett grundbelopp om 4 IBB (304 800 kr). Totalt gränsbelopp uppgår till 2 386 000 kr (= 1 981 200 + 304 800 + 100 000).

Företaget med flera ägare

Företaget har en lönesumma på 400 IBB (motsvarande ca 70 anställda) och ägs av tre ägare med ägarandelarna 80, 17 respektive 3%. Alla tre ägare har omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr.

Enligt dagens regler ska alla ägare uppfylla ett löneuttagskrav om på 9,6 IBB för att få beräkna lönebaserat utrymme. Om detta kan uppfyllas uppgår lönebaserat utrymme för ägaren med 80% andel till 160 IBB (12 192 000 kr) och till 34 IBB (2 590 800 kr) för ägaren med 17% andel. Ägaren med 3% ägarandel får inte beräkna något lönebaserat utrymme på grund av kapitalandelskravet. Alla tre delägare får också ett gränsbelopp från omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme på sammanlagt 109 000 kr (= 5 000 + 4 000 + 100 000). Om ägarna i stället använder förenklingsregeln får de ett gränsbelopp om 2,75 IBB multiplicerat med deras respektive ägarandelar. De kan också välja att bilda varsitt holdingbolag och får då hela förenklingsregelns schablonbelopp vardera, dvs 209 550 kr.

Enligt förslaget finns inte längre något löneuttagskrav, och ägarna kan välja att minska sina löneuttag. Lönebaserat utrymme enligt förslaget uppgår till 156 IBB (11 887 200 kr) för ägaren med 80% andel, till 30 IBB (2 286 000 kr) för ägaren med 17% andel och till 2 IBB (152 400 kr) för ägaren med 3% ägarandel, vid en oförändrad lönesumma i företaget.

Omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme ger ingen ränta som läggs till gränsbeloppet i förslaget. Däremot förs sparat utrymme vidare till nominellt värde. Varje ägare får också ett grundbelopp på 4 IBB multiplicerat med sin ägarandel i företaget. Gränsbeloppen för ägaren med 80% andel uppgår till 12 231 040 kr (11 887 200 + 100 000 + 243 840), medan ägaren med 17% får ett gränsbelopp på 2 437 816 kr (2 286 000 + 100 000 + 51 816). Ägaren med 3% ägarandel får ett gränsbelopp på 261 544 kr (152 400 + 100 000 + 9 144).

Partnerbolaget

Företaget har en lönesumma om 20 000 IBB (motsvar ca 2 000 anställda) och ägs av 100 delägare med en ägarandel på 1% vardera. Varje ägare har ett omkostnadsbelopp på 50 000 kr och sparat utdelningsutrymme på 100 000 kr.

Enligt dagens regler uppfyller delägarna inte kapitalandelskravet och får därför inte beräkna något lönebaserat utrymme. Om delägarna använder huvudregeln får de ett gränsbelopp från omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme på 109 000 kr (= 5 000 + 4 000 + 100 000). Om ägarna använder förenklingsregeln får de ett gränsbelopp om 2,75 IBB multiplicerat med deras respektive ägarandelar. De kan också välja att bilda varsitt holdingbolag och får då hela förenklingsregelns schablonbelopp vardera, dvs 209 550 kr.

Enligt förslaget finns inte längre något löneuttagskrav eller kapitalandelskrav, och ägarna kan få ett lönebaserat utrymme. Lönebaserat utrymme enligt förslaget uppgår till 96 IBB (7 315 200 kr) per ägare, vid en oförändrad lönesumma i företaget.

SOU 2024:36, Förenkla och förbättra! Betänkande av Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag

3:12 – nya regler 2026?– förbättringar för (nästan) alla fåmansdelägare