Handel med bitcoin var näringsverksamhet

Skatteverket ville beskatta handeln med bitcoin som enskild näringsverksamhet och inte i inkomstslaget kapital. Detta på grund av verksamhetens omfattning och då man ansåg att detta handlande om ”utåtriktad växlingsverksamhet”. En uppfattning som även delades av kammarrätten.

Fredrik handlade med bitcoin

Fredrik hade köpt/sålt bitcoin till andra via LocalBitcoins de senaste åren. Denna handel hade han redovisat i inkomstslaget kapital.

Skatteverket ansåg att det första året var det rätt att deklarera denna verksamhet i kapital, men kommande år skulle detta beskattas som inkomst av enskild näringsverksamhet.

Skatteverket ansåg att detta handlade om en växlingstjänst mot ersättning och inte handel för egen räkning i spekulationssyfte. Dessutom var verksamheten omfattande och varaktig.

Då Fredrik hade bedrivit näringsverksamhet så var han också bokföringsskyldig. Skatteverket fann dock inte att det fanns tillräckliga underlag, varför man uppskattade att 450 000 kr skulle ligga till grund för skönsbeskattning efter avdrag för egenavgifter.

Skatteverket ansåg också att Fredrik skulle betala skattetillägg med 40% av den skatt som påförs till följd av skönsbeskattningen.

Fredrik överklagade Skatteverkets beslut.

Näringsverksamhet enligt förvaltningsrätten

Förvaltningsrätten fann att Fredrik löpande hade annonserat på LocalBitcoins (där försäljning sker direkt mellan köpare och säljare) för att hitta kunder, och att han under året åtminstone omsatt 4,6 miljoner kr vid 1 600 försäljningar.

Förvaltningsrätten ansåg att det som sammantaget kommit fram visade att verksamheten var en utåtriktad växlingsverksamhet. Verksamheten uppfyllde kraven på varaktighet, självständighet och vinstsyfte, vilket innebar att handeln skulle klassas som näringsverksamhet.

Skönsbeskattning och skattetillägg

När det gällde frågan om beräkningen av beloppet som skulle ligga till grund för skönsbeskattningen, så ansåg Förvaltningsrätten att Skatteverkets beräkning kunde ligga till grund för denna, och att samtliga transaktioner inte fanns med i Fredriks deklaration. Det går inte att förlita sig på att Skatteverket ska inhämta uppgifter från tredje part, utan den som ska lämna inkomstdeklaration har en dokumentations- och uppgiftsskyldighet.

Förvaltningsrätten ansåg dock att skattetillägget skulle sättas ned till hälften. Anledningen till detta var den långa handläggningstiden. När förvaltningsrättens dom meddelades var den totala handläggningstiden drygt fyra år.

Kammarrätten fastställde domen

Fredrik överklagade domen till kammarrätten, som dock – utan ytterligare kommentar – inte fann någon anledning att göra en annan bedömning än förvaltningsrätten.

Domen är i skrivande stund inte överklagad och vinner laga kraft i mitten av juli.

Kammarrätten i Stockholm 7700-23